Michelle Bless

Idag kom min pappa hit upp.
Åter igen så känns det lagom konstigt att träffa honom.
Dagen slutade inget vidare, men det blir nya tag imorgon!

Jag blev lagom förvånad,
för jag fick ett halsband från Rock by Sweden av honom.


Bilden blev lagom ful när man försökte spara den.
Det ser mörkare ut i verkligheten.

Jag lunchade med honom och mamma på Thai, åh. Så sjukt gott!

Imorgon skall jag och pappa umgås på tu man hand...
kan aldrig ens minnas att vi någonsin har gjort det.
Känns lite småläskigt, men det ska bli intressant.
Synd bara att det inte finns så mycket att hitta på.

Jag håller på att tvätta just nu. Jätteroligt.

Segar lite framför datorn ett tag och fick för mig att googla "Glädjeämne",
varav denna bild kom upp:



Något att leva efter kanske?

Jag skrev ju om Religion i förra inlägget,
typiskt nog råkade jag hitta den här låten nyligen nu på Youtube:

Varför måste Religion vara såpass komplicerat?
varför kan inte alla samsas under samma tak och acceptera och uppskatta varandras åsikter och tro?
Istället för att håna så kan man dra nytta av olikheterna och växa som person.
Man lär sig inte bara mer, utan blir en bättre person i sig.
Jag skiter i att jag låter som en hippie.
(De som känner mig vet att jag har något emot hippies...  men ingen kan vara perfekt på de sättet att de tycker om allt här på jorden. Vi måste vara emot något).
Jag hade hellre huggit av mig en arm än gått runt med ett peacemärke,
men fred är just det jag vill ha vad gäller Religion.
Förmodligen för att Religion är något jag är något kritisk till och ser som rätt meningslöst, på ett personligt plan.
Jag tycker det är lite löjligt hur folk måste ha olika ställen att be på.
Vi borde öka acceptansen genom att ha ett öppet ställe för alla religioner.
Ett ställe där vi får se alla sorters människor, för det är ju det som hade varit det ideala. Alla religioner samlade på ett ställe.
Ett brett spektrum av folk som kan öppna upp varandras ögon och göra världen lite bättre.
Då hade inte hela kyrkgrejen känts lika meningslös.
Tänk om världen hade varit så vacker... inte bara alla religioner på samma ställe utan även
olika hudfärger, sexuella läggningar och så vidare.
Så vill i alla fall jag ha det...

Själv tror jag inte på något. Jag vill ha bevis på att en Gud finns... och så konkreta bevis går nog aldrig att få fram. Jag vill ha helt otroligt bra bevis på hur vi människor skapades för att tro.
Jag är inte kritisk på tanken att en Gud kanske finns, men jag vill inte vara naiv och tro på något som lika väl kunnat vara påhittat.
Samtidigt vill jag vara en bra person på det viset att jag accepterar
det folk tror på. Jag tänker inte stoppa folk från att växa som människor, eller deras rätt att ha åsikter.
Visst, som jag nämnde så är jag på ett vis kritisk mot religion,
för i vissa fall kan det verkligen göra vår värld ont.
Dessutom tycker jag att det är lite obehagligt att se hur folk följer efter, tror på det som matas dem.
Men vi har inget att göra med en annan människas religiösa åsikter och tro,
allt man kan göra är att acceptera. Det mår alla bättre av.

"All national institutions of churches, whether Jewish, Christian or Turkish, appear to me no other than human inventions, set up to terrify and enslave mankind, and monopolize power and profit." - Thomas Paine

Det känns som om saker börjar ordna upp sig...
eller?
Aja nåväl...
Jag fick uppleva något jag aldrig upplevt förut,
nämligen synen på FB att mitt ex har fått en ny tjej.
Måste säga att det kändes lite konstigt,
det vi hade ihop känns plötsligt mer verkligt.
Hoppas han kommer vara lika kylig mot henne som han var mot mig ;)...
men han lärde sig nog lite från vårt förhållande.
Vet inte riktigt hur jag ska känna och tänka.
Ska jag vara glad för deras skull?
ja antagligen, delvis.
Samtidigt så är det svårt att enbart vara glad för deras skull.
Inte konstigt iofs när man kan säga att han var min första pojkvän.
Även fastän vi bara var ihop i 7 mån och 7 dagar och vi inte umgicks
så himla mycket,
så var det ju ganska så speciellt för en.
Dessutom gjorde vi ju slut för 8 månader sedan endast för att jag skulle flytta.
Det får mig att undra, om jag hade bott där fortfarande och vi varit ihop...
hade han då lämnat mig för henne?
hemsk tanke att bli lämnad.
Hade varit kul att umgås med dem faktiskt,
trots att jag vet att jag hade blivit lite bitter.
Blir ju inte bättre av att man är såpass ensam.
Varför ska det vara så svårt att stöta på någon som man faktiskt passar med?

Den 24:e gifte sig mamma och Per.


Jag och syster kunde inte hålla tårarna inne :P

Det enda fotot som togs på mig.
Håret ser hemskt ut... :P... hade löshår som jag tänkt ha på bröllopet,
men det var och är spårlöst försvunnet. Så fick bli som det blev (för tunt),
ville nämligen ha långt hår då... hade inte ens hunnit klippa till håret heller,
men aja orka bry sig om hur man ser ut på ett bröllop egentligen?
de enda som spelar roll är ju brudparet.

Har inte hänt allt för mycket nämnvärt sedan jag uppdaterade sist.
Om man bortser från att jag träffat min pappa.

Åkte ned den 20:e till Sthlm, kom dit sent på kvällen och jag och mamma checkade in på ett hotell.
Dagen efter mötte vi upp min pappa runt 11. Kändes galet att träffa honom efter alla år... och han var inte som man "trodde"...
han var så normal.
Dagen efter åkte vi hem till honom.
Måndagen träffade vi honom igen. Kändes konstigt att gå i köpcentrumet där man gick när man var yngre.
Tisdagen åkte vi tillbaka upp igen.

Känns inte som jag har så mycket mer att skriva.
Är inte på humör. Finns inte så mycket att skriva. Ingen bryr sig.

___

I hear the roar of a big machine
two worlds and in between
love lost, fire at will
dum-dum bullets and shoot to kill

De senaste tre dagarna har jag verkligen saknat Kreta. Åhh, vill dit igen nu.

"Firar" saknaden med en grekisk låt som får mig på partyhumör :P

Blir en rätt lugn vecka för mig det här, precis som förra ;). Härligt!
Dock blir denna lite mer fartfylld. Har inga direkta planer här uppe förutom en dag
när jag ska till Arbetsförmedlingen/AF för att få veta hur det gick för mig på en utredning jag gjorde.

På fredag bär det iväg mot Sthlm och på lördag ska jag träffa min pappa. (!)
Känns rätt sjukt.
Kan inte ens bli mentalt redo för det, för det känns inte sant.
Men men, bara att vänta och se hur det hela går!

Om det nu fungerar. Bråkar för mig. LÄNK.
Oooookej. Lite udda, men tyckte den var ganska så underhållande åtminstone.
Slutet är väl bäst... och eftersom jag tycker det så visar väl det hur mycket jag älskar tjejer.
Eller tja, är väl till stor del för att det är inte är slampiga tjejer som det ofta är i musikvideos.

Tyckte spinkiga killen såg ganska så skön ut.
Men tatueringar, mörka kläder och piercingar fungerar väl iofs så gott som alltid?
(fast nja, hade inte fungerat för den andra killen om han bytt kläder. Han ser ju ut som en tjej)

Men är det här bra musik?
Nej inte direkt?!
Men kul är det hur som helst med random länkar på youtubes startsida :P

och ja,
jag har tydligen kul som skriver ett inlägg om detta.

Som vanligt var man nördig och kollade på ESC.

Grymt kul att vi kom på tredje plats!


Vi fick 43 tummar upp, men sedan försvann den personens kommentar från toppen.

Har sett att många är bittra på att Azerbaijan vann just för var landet ligger...
plus förstås för att de anser att grannländer har röstat på dem.
Förstår inte varför folk är så bittra. Bara att glädjas för deras skull
och dessutom vann ju Norge och Tyskland innan, så därför gör det väl ändå inget att något land långt borta vann igen.

En bonus för oss är väl att en del svenskar var inblandade i bidraget.
Svenska låtskrivare (Stefan Örn. Sandra Bjurman)
Två svenska körtjejer (Vera, Jessica)
och svensk kläddesigner (Lars Wallin).
Slutsats: Vi har lite att förstöra deras lycka med. Mohaha.

Jag vet inte längre vad jag skall göra.
Vad som är rätt.
Lite lustigt egentligen hur allt kan förändras så fort?
man var så säker, men så känner man helt plötsligt det motsatta.
Om jag följer känslan jag haft nu är jag rädd att
jag helt plötsligt ska känna tvärtom igen. Jag kommer antagligen göra det.
Det känns som om jag skulle behöva en paus från alla just nu
och bara fundera. Känna efter. Få leva i lugn och ro för mig själv en stund.

Förvirrad.

För två dagar sedan var det Valborg, drack nog lite för mycket
då jag inte minns allt för mycket. Gick från mitt sällskap för att jag tyckte
de var tråkiga (som vanligt.. tröttnar alltid på dem. Ingen idé att ens fortsätta festa med dem?)
och träffade på två främlingar efter några få meter som blev mitt nya sällskap :)
Det var trevligt... även fastän man inte minns allt för mycket
förutom att jag "badade" i Storsjön och ropade på dem att gå i,
att vi kollade på tv hemma hos mig och så minns jag några andra väldigt få saker...

Var på begravning i fredags. Min mormors.
Tänkte innan att jag skulle försöka vara lite "känslokall". Ville inte gråta,
men blev så jobbig stämning i kyrkan så kunde inte låta bli. Är dock stolt över att jag inte storgrät och att jag inte var en av dem som grät mest. Way to go!
Innan hela grejen börjat och alla satt helt knäpptysta och kyrkklockorna ljöd
brast det lite. Men andra gången, det vill säga när begravningen började gå mot sitt slut,
så kände jag ett lugn inombords.
Det är så skönt att begravningen är avklarad...
Det jobbigaste för mig på begravningen var faktiskt just stämningen.
Jag är inte så bra i dystra och tunga situationer.
Kan inte påstå att det kändes bättre efteråt när vi fikade och folk skrattade och var glada.
Jag ville bara därifrån. Smälta allt. Det har jag gjort nu.

:)

För några få månader sedan så berättade en att hon medverkat i en musikvideo
och så frågade hon varför inte jag varit med eftersom C och en kompis till honom varit där.
Äntligen har man fått se resultatet.
De flesta tycker säkert det är skit men jag tycker det är underhållande
då jag åtminstone vet vilka 3 personer man ser är.
Ser inte C dock. Tack och lov. Man hade nog skrattat ;).


HAHA.
Lätt att jag ska lyssna på den på Halloween när jag förfestar hemma.
(om det nu blir någon utgång det vill säga,
annars får jag väl slappa hemma och lyssna lite på den)